Ett starkt immunförsvar med miljövänliga medel

Skribent: Helene Sandström, näringstepeut och verksam i Umeå. Hon är också redaktör på tidningen. Hon kan nås på e-post: helene@naringsmedicinsktidskrift.se

I skrivande stund har svininfluensan ännu inte riktigt brakat lös i Sverige, även om ett fåtal dödsfall tragiskt nog inträffat. De avlidna har dock haft bakgrundssjukdomar som gjort dem extra känsliga.

I Europa är Storbritannien det land som hittills drabbats värst med totalt ca 60 dödsfall, men de allra flesta som smittats har fått milda symtom. I Tyskland har omkring 15 000 personer drabbats, men inga dödsfall inträffat. Endast sju procent har krävt vård på sjukhus, och en halv procent har fått lunginflammation. (1)
Det antivirala läkemedlet Tamiflu har använts flitigt i Storbritannien, främst som behandling, men säkert också i förebyggande syfte av okunniga och uppskrämda invånare, vilket ger grogrund för resistenta virus. Tamiflu ska inte användas förebyggande eftersom det inte har någon verkan mot själva smittan.
Världshälsoorganisationen WHO uppmanar övriga länder att inte använda Tamiflu och liknande läkemedel annat än vid allvarliga fall för att undvika att influensaviruset utvecklar resistens. Eftersom sjukvårdsupplysning och förskrivningar av läkemedel har getts främst per telefon i Storbritannien har också ett flertal med influensaliknande symtom fått fel diagnos och därmed felaktig behandling med Tamiflu. Ett antal britter har dött bl.a. i hjärnhinneinflammation på grund av detta.

Svåra biverkningar
Studier visar dessutom på neuropsykologiska biverkningar hos barn som fått Tamiflu (2,3). Läkemedlet har även andra biverkningar som liknar själva influensasymtomen och kan leda till sekundär bakterieinfektion med Streptococcus pneumoniae – den bakterie som orsakar lunginflammation och som tros vara en huvudanledning till att miljontals människor dog i spanska sjukan 1918, eftersom de sanitära förhållandena var så dåliga efter kriget. (4) Tamiflu har slutligen mycket begränsad klinisk effekt och minskar bara sjukdomstiden med ca en halv dag.
I Japan förbjöd man användningen av Tamiflu för barn redan 2007 och WHO rekommenderar inte att gravida, barn under 5 år eller personer med allvarlig sjukdom använder varken Tamiflu eller motsvarigheten Relenza. (5)
Samtidigt pågår läkemedelsbolagen Baxter och Glaxo Smith Klines utveckling av vaccinerna Celvapan och Pandremix för fullt. I nuläget är dock många är tveksamma till att använda vaccin. En stor undersökning har exempelvis visat att mindre än hälften av alla sjukvårdsanställda i Hongkong skulle tacka nej till vaccination på grund av eventuella biverkningar och tveksamhet gällande vaccinernas effektivitet. (6) I Sverige kommer Pandremix att användas. Det innehåller samtliga de omdiskuterade ämnena formaldehyd, aluminium, skvalen och thiomersal. (7)
Tillverkarna argumenterar att kvicksilvermängden bara motsvarar en halv portion insjöfisk, och det låter kanske inte så farligt. Men man ska ha i åtanke att kvicksilvret i fisken kommer in i kroppen den naturliga vägen via matsmältningen. Frågan är vad skillnaden blir när samma mängd går rakt in i blodet, särskilt när det gäller små barn och foster.
Ann-Cathrin Engwall, doktor i molekylär cellbiologi som jobbat länge med immunologi och vaccinutveckling, för i Svenska dagbladet fram åsikten att influensavaccin kan göra mer skada än nytta. Vaccinet ger sannolikt ett mycket smalare försvar än om befolkningen utsätts för smittan, eftersom virusinfektioner tvingar immunsystemets celler att träna upp sin förmåga att känna igen ett virus oförändliga delar som krävs för dess överlevnad. Hon jämför massvaccinering mot influensa med överbehandling med antibiotika – att man skapar ett större problem på sikt på grund av att immunsystemets funktion inte får möjlighet att tränas upp. Även om ett vaccin verkar effektivt mot just den virustyp det är framtaget för, får man inte den breda motverkande effekt som naturlig smitta ger. (8)

Vad är svininfluensa?
Det finns tre typer av influensa – typ A, B och C. Influensavirus av typ A kan spridas över stora delar av världen (pandemiskt), medan typ B får lokal eller regional spridning. Typ C ger bara en kraftig förkylning.
Precis som fågelinfluensaviruset är svininfluensaviruset ett typ A-virus som ingår i familjen ortomyxovirus. Influensavirus av typ A leder till influensa hos fåglar och vissa däggdjur och delas in i undertyper beroende på vilka enzym som sitter i det proteinskal som omger virusets arvsmassa: hemagglutinin (H) och neuraminidas (N).
Hittills har virusforskare hittat 16 H-varianter och 9 N-varianter, men det är bara vissa som kan infektera människa. Ett virus namnges efter hur proteintyperna kombineras och svininfluensaviruset H1N1 består alltså av den första upptäckta typen av hemagglutinin och den första kända typen av neuraminidas. Det antivirala Tamiflu hämmar funktionen hos neuraminidas som krävs för att viruset ska kunna spridas i kroppen.
Även om svininfluensa normalt inte sprids till människor, kan det ske antingen genom att viruset muterar eller genom att segment av arvsmassa från olika influensavirus blandas till former som gör att det smittar mellan människor. Enligt det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC består det aktuella svininfluensaviruset av arvsmassa från fyra olika influensavirus av typ A H1N1, som härstammar både från människa, fågel och svin. (9)
Eftersom 2009 års variant av H1N1-viruset aldrig påträffats tidigare och dessutom har uppvisat vissa egenheter som bara labbtillverkade virus har, föranledde detta hypotesen att årets H1N1 kan ha uppstått i ett laboratorium antingen vid forskningsförsök eller vid utveckling av läkemedel. WHO tog idén på allvar, men har konstaterat att det inte verkar troligt. (10)

Vaccinering mot svininfluensa
1976 insjuknade en soldat vid Fort Dix i USA i influensa och avled dagen efter. Ytterligare fyra personer fick föras till sjukhus. Myndigheterna meddelade att de smittats av en ny variant av svininfluensa, subtyp H1N1, som döptes till A/New Jersey/1976 (H1N1). Viruset isolerades under tre veckors tid och spred sig inte utanför Fort Dix.
Eftersom virusets arvsmassa visade sig vara nära besläktad med influensaviruset som orsakade spanska sjukan, inleddes ett stort vaccinationsprogram och runt 40 miljoner amerikaner vaccinerades. En på 80 000 drabbades av den förlamande sjukdomen Guillain-Barrés syndrom i samband med vaccinationen, varvid flera dog på grund av förlamad andningsmuskulatur.
De nya vacciner som nu tas fram skiljer sig något från det som användes 1976, men risken för liknande biverkningar kvarstår. Enligt dagstidningen The Daily Mail skickade brittiska smittskyddsinstitutet ut ett brev till 600 neurologer den 29 juli som råder dessa att vara uppmärksamma på Guillain-Barré-symtom när vaccineringen mot svininfluensan inleds. (11)
Utöver att kroppens första försvarssystem (IgA) kringgås vid vaccinering – vilket kan skapa problem i sig när virusmaterial från olika källor skickas rakt in i blodbanan – innehåller vaccinerna s.k. adjuvanter (hjälpämnen) och konserveringsmedel. Vanliga beståndsdelar i dessa är bl.a. formaldehyd, etylenglykol, kvicksilver och aluminium. (12)
En forskningsstudie som nyligen utförts visar att konserveringsmedlet Tiomersal (Thimerosal) som ingår i många influensavacciner är neurotoxiskt och skapar autismliknande symtom (12). Ett annat hjälpämne, skvalen/squalene, har visat sig orsaka autoimmuna reaktioner vid injektion. (14,15,16) Man bör alltså noga väga för- och nackdelar mot varandra innan man vaccinerar sig, särskilt om man vet att man reagerar negativt på ämnen som kvicksilver och formaldehyd.
En knepig situation är att gravida inte brukar rekommenderas vaccination mot influensa i vanliga fall, just på grund av kvicksilverinnehållet, men står nu som en av riskgrupperna som bör vaccineras först. Har man uttalade problem med lungorna kanske man som gravid vill överväga vaccination, men som vi kommer se på följande sidor, finns det mycket vi kan göra på naturlig väg för att förhindra virusangrepp.

Cytokinstorm orsaken till dödsfall?
Eftersom flera unga, till synes friska människor har drabbats hårt av svininfluensan, verkar det som om viruset har förmåga att vända ett starkt immunförsvar "mot sig själv", precis som vid fågelinfluensan. Många forskare och experter menar att det handlar om s.k. cytokinstorm (hypercytokinemia), som uppstår när immunförsvaret inte klarar av att reglera sin egen immunrespons.
Mer detaljerat innebär cytokinstormen att ett immunsystem som kommer i kontakt med ett okänt virus i vissa sällsynta fall kan överreagera. Man känner inte till den exakta orsaken till den här effekten, men eftersom fågelinfluensaviruset och andra pandemiska virus har förmåga att replikera sig i mycket högre takt än mildare virustyper, kan man tänka sig att ett immunförsvar som inte hinner reagera tillräckligt snabbt på den massiva virusinvasionen, tvingas utsöndra enorma mängder inflammatoriska cytokiner. Omgivande vävnad i infektionsområdet riskerar då att inflammeras i den här ”stormen”. När infektionen sitter i andningsvägarna kan den ömtåliga lungvävnaden inflammeras och skadas i sådan utsträckning att akut lungsvikt (ARDS) inträder. (17)
Barns immunförsvar är fortfarande under utveckling medan äldre oftast har ett försvagat försvar. Personer över 55 år har dessutom sannolikt redan ett naturligt immunförsvar i och med att H1N1 var den rådande influensatypen fram till år 1956.
Men de flesta mellan ungefär 15 och 50 år har däremot starka och aktiva immunförsvar som teoretiskt sett riskerar att överreagera på det här viset. Förklaringen är fortfarande en hypotes när det gäller svininfluensan, men kan ha relevans i vissa fall av fågelinfluensa-infektion och har inducerats i råttförsök med varianter av (A)H1N1-viruset som orsakade spanska sjukan 1918. (18) En annan förklaring som verkar mer trolig är att underliggande sjukdomar som stör immunförsvaret, t.ex. lungsjukdom, cancer eller HIV, får kroppen att reagera med en sådan här storm.

Läkemedel utan biverkningar
Svininfluensans ursprung må vara dunkelt, men det viktiga är att veta vad man kan göra för att undvika smitta och hur man tar hand om sig själv på bästa sätt om man blir smittad. Saklig, positiv och proaktiv information om hur man stärker sin kropp är vad vi behöver – inte artiklar och rapporter som sprider hysteri.
En näringstät kost är en av grundpelarna för att klara sig ifrån infektioner – de övriga är som alltid tillräckligt med vatten, frisk luft, dagsljus, träning, sömn/vila och goda kärleksfulla relationer. Amerikanska jordbruksdepartementet rapporterade exempelvis för ett par år sedan att mänskliga virus som normalt är helt ofarliga för labbråttor kunde mutera till patogena former som skadade råttornas hjärtfunktion när kosten innehöll för lite av det livsviktiga mineralet selen. När viruset väl muterat fortsatte det att skada hjärtat, även hos möss som efter att de blivit smittade fick gott om selen i kosten. (19)
Man kan mycket väl tänka sig ett liknande scenario med en kost som är fattig på magnesium, B6 och D-vitamin, vilket är vanligt hos dagens snabbmatsätande västerlänningar. Att D-vitamin har stor vikt för många av kroppens funktioner känner de flesta redan till vid det här laget. Många studier visar t.ex. på en stark korrelation mellan akut luftvägsinfektion, astma och låg D-vitaminnivå. (20,21,22)
(Som parentes kan tilläggas att D-vitamintestet (25-OH-D) numera är det vanligaste blodprovet som tas på patienter i USA, enligt forskaren John Cannell, http://www.vitamindcouncil.org. Eftersom för mycket tillskott av D-vitamin kan leda till toxiska halter, bör vi kräva att även våra svenska vårdcentraler vaknar upp ur slummern och börjar mäta våra halter regelbundet.)

Magnesium och B 6
Men även magnesium spelar tillsammans med vitamin B6 en mycket viktig roll för immunförsvarets funktioner genom sin förmåga att häva inflammatoriska reaktioner. Andrzej Mazur et al har visat att råttor med magnesiumbrist utsöndrar inflammatoriska cytokiner och en överproduktion av fria radikaler:
De rapporterar att magnesiumbrist bidrar till överreaktion hos immunförsvaret, och att oxidativ stress blir följden av den inflammatoriska responsen. (23) Om man t.ex. vid nedsatt näringsupptag vill kringgå matsmältningen, kan man applicera magnesiumklorid eller magnesiumsulfat direkt på huden i form av ”magnesiumolja” för snabb absorption, tack vare dess transdermiska effekt. Det kan också blandas i en steril lösning och sprayas i halsen.
Skulle man smittas av viruset är det bästa greppet att använda naturliga immunstärkande ämnen i kombination med naturligt antivirala medel, så att immunresponsen inte behöver bli så kraftig. Och eftersom det är mycket lättare att stoppa viruset innan det hunnit etablerat sig, gäller det att gå ut hårt så fort man har känningar av influensa (ont i halsen, muskelvärk, feber, huvudvärk, yrsel, stark trötthet, illamående). Då bör man kunna stoppa den helt, annars kan det ta flera dagar. Det gäller också att fortsätta att ta medlen i 4-5 dagar efter att man mår bättre för att vara säker på att viruset har försvunnit ur kroppen.

Naturliga immunstärkande medel
A- och D-vitamin (synergieffekt), aloe vera, astragalus, betaglukan, echinacea, glutathion, kolostrum, laktoferrin, mangostan, pau d’arco, probiotika, zink, de kinesiska läkesvamparna cordyceps, maitake och reishi.

Naturliga antivirala medel
C-vitamin, extrakt av grapefruktkärnor, ingefära, jod, kolloidalt silver, laurinsyra i kokosfett och olivolja, olivbladsextrakt, olja av vild oregano, pepparrot, propolis, proteinspjälkande enzymer (proteas), stabiliserat syre, vitlök. (24)
Ha alltid ett förråd av virushämmande medel med dig när du reser eller befinner dig i miljöer där det finns stor risk för smittspridning. Vitlök fungerar bäst i färsk, pressad form och ska ätas inom en timme efter att man pressat den, 1-3 klyftor per dag.
Echinacea fungerar inte förebyggande utan används när man känner att förkylning är på väg. Grapefruktkärneextrakt är mycket verksamt mot både virus och bakterier, men när man kört en längre kur är det klokt att bygga upp sin tarmflora med probiotika.
Jod är ett nästan bortglömt men mycket effektivt medel mot både bakterier och virus. Förr gurglade man t.ex. ofta med utspädd jodlösning vid halsont. Förångad jodlösning dödar dessutom snabbt luftburna virus.
Tänk också på att spritning av händerna inte hjälper mot influensavirus; att skrubba händerna ordentligt med vanlig tvål och vatten är effektivare.

Naturliga inflammationshämmande medel
Det är också en god idé att använda inflammationshämmande näringsämnen och örter om man drabbas av influensan för att minska kroppens försvarsrespons. Preliminära data från kliniska försök med antioxidanter till patienter som drabbats av akut lungsvikt (ARDS) med blodförgiftning har exempelvis visat på minskad organskada och förbättrad överlevnad. (25)
Man undersöker också om läkemedel av typen TNF-alfablockerare som minskar inflammation genom att förhindra aktivering av immunceller skulle kunna minska effekterna av en cytokinstorm hos inlagda influensapatienter. (26)
Magnus Lindskog, med. dr. vid enheten för klinisk farmakologi vid Uppsala universitet, har i Läkartidningen nyligen varnat för att omega 3-tillskott visat sig öka mortaliteten hos möss som infekterats med influensavirus.
Mössen hade visserligen lägre risk för lunginflammation, men samtidigt 70 % högre virusbörda i lungorna. (27,28) Fiskolja/omega 3 har visat sig minska cytokinstorm vid blodförgiftning och ARDS även i andra forskningsförsök. (29)
Enligt neurokirurgen Russel Baylock gäller det att använda en fiskolja med rätt proportion mellan fettsyrorna EPA och DHA (med hög dos DHA) för att få den cytokinhämmande responsen. (30) Vilken typ av omega 3-tillskott som användes i studien som Lindskog hänvisar till framkommer inte, men resultatet visar på att även om den inflammatoriska responsen minskar, hjälper omega 3 inte kroppen att bli av med viruset.
Detta styrker alltså strategin att även inkludera naturliga antivirala medel i medicinlådan.
Här följer en lista på andra inflammationshämmande ämnen och örter:
C-vitamin – antiviralt (blockerar enzymet neuraminidas precis som Tamiflu) och verkar också kunna minska produktionen av inflammatoriska cytokiner. En studie på 470 personer som fick 1000 mg C-vitamin varje timme i 6 timmar och sedan 1000 mg 3 ggr/dag som influensabehandling, uppnådde en symptomminskning på 85 %. C-vitaminets effekt förstärks om det tas tillsammans med E-vitamin. (31,32,33,34)
Curcumin (gurkmeja) – minskar produktion av cytokin TNF-a. Gurkmeja bör hettas upp och kombineras med piperin i svartpeppar för bästa absorption. (35)
Grönt te-extrakt – antiviralt, minskar cytokinproduktion och inhiberar neuraminidas. (36)
Johannesört – antiviralt, minskar cytokinproduktion. (37,38,39,40, 41)
Resveratrol – antiviral antioxidant som även inhiberar neuraminidas och signalerar till cellerna att sluta tillverka virus. (42,43, 44)
Shiitake-svamp – innehåller ämnet lentinan som visat sig reducera cytokinhalten hos både människa och råtta i olika forskningsförsök. (45,46).
Svavel – möjliggör transport av intracellulärt syre, och syre är alla virus stora fiende.
Tranbärsjuice – verkar ha antiviral effekt, precis som äppelcidervinäger. (47)
Tea tree-olja – minskar cytokin TNF-a. Tillsätt två droppar tea tree-olja i en skål med hett vatten. Täck huvudet med en handduk och inhalera ångorna i 2-10 minuter. Minskar nästäppa och hämmar infektion. (48) Var försiktig om du är astmatiker eftersom du kan vara känslig för essentiella oljor.
Zink är en viktig beståndsdel i superoxiddismutasenzymerna som eliminerar fria radikaler. Tillräckligt med zink kan minska mortaliteten signifikant vid lunginfektion, kanske även vid cytokinstorm.

Naturliga cytokinförhöjare
Vissa växter, bl.a. chlorella och spirulina samt honung, choklad, echinacea och fläder, ökar kroppens produktion av inflammationsfrämjande cytokiner som TNF-a och IL-6. (49,50,51,52,53, 54) Eventuellt kan det vara klokt att vara försiktig med användningen av dessa om man drabbats av svininfluensa. Både fläder och echinacea är ju annars standardmedel mot förkylning och influensa, och fläderbär (Sambucus nigra) har dessutom bevisad effekt mot vanlig influensa. Precis som Tamiflu och C-vitamin, hämmar den enzymet neuraminidas. Det är därför svårt att säga om dessa skulle bidra till ökad inflammation vid svininfluensa, men det kan i alla fall vara värt att känna till deras cytokinhöjande effekt. (55)
Vid influensa är det också bra att undvika livsmedel som ökar slembildning och gör slemmet tjockare, t.ex. socker, mjöl, mjölkprodukter och även bananer, eftersom både virus och bakterier lättare överlever och replikerar sig i en slemhaltig miljö. Dessutom ogillar virus basiska miljöer, så se till att äta mycket grönsaker, bär och frukt som bidrar till att kroppen blir mer basisk.
Fett är neutralt i fråga om pH, och många naturliga fetter har antivirala egenskaper (t.ex. olivolja, smör och kokosfett). Däremot har omega 6-fettsyror som främst finns i säd, margariner och kött från gris och nöt en inflammationsökande effekt i kroppen och bör därför minimeras.
Levern ansvarar för en stor del av kroppens avgiftning och läkning, så här har vi ytterligare en anledning till att äta hälsofrämjande mat som inte belastar matsmältningen vid influensa. Vid hög feber dricker man bara vatten och ev. örtte.

Näringsmedicinares praktiska erfarenheter
Näringsmedicinare Ingrid Franzon vid IFM-kliniken i Falun tipsar om att aminosyran l-lysin i kombination med B6, zink och monolaurin är effektivt som behandling både av herpesvirus och H1N1. Hon rekommenderar även vitamin D3, vitlök och propolis som förebyggande kur samt C-vitamin i höga doser för behandling. Mer info finns på www.kanariefaglarna.se.
Naturläkare och näringsmedicinare Peter Wilhelmsson har också en lång rad tips på vad man kan göra för att stärka sitt immunförsvar, som han redovisar i sin nya bok Influensaguiden, som utkommer på Örtagårdens bokförlag i november. Han är även mitt uppe i en föreläsningsturné för att sprida kunskapen vidare om hur man ökar sin naturliga resistens mot influensa. Mer info finns på www.stoppasvininfluensa.se och www.influensaguiden.se.
Näringsterapeut Bertil Wosk har sammanställt en mycket läsvärd lista över vanliga frågor och svar om svininfluensa samt hälsoråd på http://vitamera.se/artikel-fragor-och-svar-om-svininfluensan-p69.html.

Intravenöst C-vitamin
Avslutningsvis har ett intressant patientfall rapporterats på den amerikanska C-vitaminstiftelsens hemsida. Intravenös C-vitaminbehandling har räddat livet på en manlig leukemipatient som legat dödsjuk i svininfluensa vid sjukhuset i Auckland, tack vare att patientens svåger kände till C-vitaminets fördelar, samt den nya zeeländske CAM-läkaren John Appletons rekommendationer.
Men det var ingen enkel match. Trots att patientens lungfunktion var slut och sjukhuspersonalen beslutat att stänga av livsuppehållande åtgärder, var patientens familj tvungen att ta juridisk hjälp för att få prova den C-vitaminadministrering som dr. Appleton förordade.
Till slut fick man till igenom behandling och patientens tillstånd förbättrades kontinuerligt. Sjukhuspersonalen stod förstummad inför behandlingens verkan och advokaten sade sig vara chockerad över det negativa bemötande som familjen fått gällande behandlingen. Patienten har nu hunnit bli någorlunda återställd, om än med svagt allmäntillstånd. Behandling med lägre doser av C-vitamin fortsätter. (56)
Vi återkommer med ett annat (svenskt) patientfall som också bevisar de enorma fördelarna med intravenös C-vitaminbehandling i 2010 års första nummer av Näringsmedicinsk tidskrift.

Referenser >>

 


Tillbaka till Artikelindex >>