Ett utdrag ur artikeln HjŠrnans lŒnga liv.


NŒgot om hjŠrnan SammanstŠllt av Thorsten Ohlsson


NŒgot om stress
OhŠlsosamma stressnivŒer uppkommer frŠmst nŠr man upplever att man inte har tillrŠcklig fšrmŒga att hantera stressfaktorerna och som dŒ framkallar den nervpŒfrestande, deprimerande och irriterande kŠnslan av stress. Upplever man utdragen och stark stress varje dag kommer det att medfšra djupgŒende skadeverkningar i sŒvŠl fysiskt som intellektuellt och emotionellt avseende. Kronisk stress gšr att noradrenalin stŠngs ute frŒn limbiska systemet, som styr vŒra kŠnslor. Till fšljd av bristen pŒ noradrenalin i hjŠrnans kŠnslocentrum, kan kronisk stress framkalla biologisk depression, Œngest och livstrštthet. Skadligast av allt leder kronisk stress till stŠndig šverproduktion av kortisol.

Tre viktiga skŠl till att stress hindrar hjŠrnan frŒn att fungera optimalt och stšr minnesfunktionen: NŠr kortisol utsšndras i en stressituation fšrhindras hippocampus, hjŠrnans frŠmsta minnescentrum, frŒn att anvŠnda blodsocker. Om det inte finns tillrŠckligt med blodsocker i hippocampus uppstŒr energibrist och hjŠrnan fŒr inte den kemiska mšjligheten att skapa ett minne. En mŠnniska kan uppleva en hŠndelse men vara nŠstan helt ofšrmšgen att minnas den . …verproduktion av kortisol pŒverkar signalsubstansernas funktioner i hjŠrnan. €ven om ett minne tidigare har blivit inprŠntat pŒ rŠtt sŠtt Šr det inte lŠngre lika lŠtt att komma Œt det. I praktiken Šr "linjerna dšda", precis som telefonledningar som rivits ner i en storm. HjŠrncellerna kan helt enkelt inte kommunicera med varandra. HjŠrnceller dšdas om de utsŠttas av fšr mycket kortisol. Det intrŠffar nŠr kortisol stšr hjŠrncellernas normala ŠmnesomsŠttning sŒ att stora mŠngder kalcium kommer in i hjŠrncellerna. Kalciumšverskottet leder sŒsmŒningom till att produktion av det slags molekyler som kallas fria radikaler, vilka dšdar hjŠrncellerna inifrŒn. Med tiden kan šverskottet pŒ kortisol dšda miljarder hjŠrnceller pŒ detta sŠtt.

NŒgot om att fšrhindra hjŠrnans fšrtidiga Œldrande till fšljd av kortisoleffekterna

Vitaliseringsprogram Program fšr en vital hjŠrna, fšr att hŒlla hjŠrnan ung, inriktas pŒ fšljande stora omrŒden:
NŠringslŠra. €ta en sund och vŠlbalanserad kost, proteinrik och nŠringsrik vegetarisk mat. Med nŠringskomplement och naturmedicin
Stresshantering Meditation och stressminskning
Motion BŒde fysisk och mental trŠning samt yogabaserade švningar fšr kropp och sjŠl. Farmakologi
NŠringslŠra
NŒgot om nŠringskomplement
A-vitamin €r starkt antioxiderande och skyddar hjŠrncellernas membran som blir lŠtt skadade av fria radikaler. UnderlŠttar ocksŒ blodcirkulationen.

B-vitaminer
B-vitaminer bidrar till mental uthŒllighet, stabil fysisk energi och ett jŠmnt humšr. NšdvŠndiga fšr nervcellernas utveckling och livskraft. De fyra som Šr viktigast fšr hjŠrnan Šr B12, B6, B1 och folsyra. B12 (Kobalamin) Brist pŒ B12 fšrekommer hos nŠstan 25 procent av alla personer mellan 60-69 Œr och hos nŠra 40 procent av alla šver 80 Œrs Œlder allt enligt en omfattande undersškning. Brist pŒ B12 Šr 300 procent vanligare bland mŠnniskor som inte Šter vitamintillskott.
B6
(Pyridoxin): Fšrvandlar lagrat blodsocker till glykos som Šr hjŠrnans enda brŠnsle. Det skyddar blodkŠrlen och tycks ge ett bra skydd mot hjŠrtattacker. MŠnniskor i medelŒldern och dŠršver behšver ungefŠr 20 procent mer B6 Šn yngre personer fšr att tankefšrmŒgan ska fungera normalt. Det beror pŒ att kroppens fšrmŒga att ta hand om B6 sjunker efter 40 Œrs Œlder.
B1
(Tiamin): €r inblandad i flera av ŠmnesomsŠttningens processer, och i det perifera hjŠrnsystemet. Det Šr ocksŒ en kraftig antioxidant som škar fšrmŒgan hos B6 och E-vitamin att fšrstšra fria radikaler. Om man dricker alkohol Šr det sŠrskilt viktigt att fŒ i sig tillrŠckligt med B1, eftersom hšg alkoholkonsumtion kan ge brist pŒ B1, vilket leder till den allvarliga psykiska sjukdom som kallas Korsakoffs syndrom.
Folsyra
: Visat sig vara till hjŠlp vid milda depressioner. Det frŠmjar blodcirkulationen i hjŠrnan. I en undersškning innebar lŒga halter folsyra att risken fšr demens škade med 300 procent.
B3
(Niacin) UnderlŠttar tillverkningen av signalsubstanser, bidrar till att omvandla sockerarter till glykos och sŠnker kolesterolhalten
B5
(Pantotensyra) NšdvŠndig fšr syntesen av acetylkolin som Šr hjŠrnans frŠmsta signalsubstans fšr minnesfunktionen.

C-vitamin
€r fšrmodligen den starkaste antioxidanten som finns och den fšrstŠrker dessutom effekten av andra antioxidanter samt škar livslŠngden. I en undersškning av Šldre patienter pŒ sjukhus hade tvŒ tredjedelar brist pŒ C-vitaminer. Vitamin C Šr av betydelse fšr produktionen av signalsubstanser, bland annat acetylkolin, dopamin och noradrenalin. C-vitamin stŠrker immunfšrsvaret, fšrbŠttrar artŠrernas funktion, minskar kolesterolhalten och har Œtminstone en viss betydelse nŠr det gŠller att fšrebygga en rad sjukdomar (alltifrŒn astma och tandkšttssjukdomar till olika cancerformer).

E-vitamin
Skyddar inte bara neuronen frŒn att skadas av fria radikaler, utan reparerar ocksŒ skadade receptorer fšr olika slags signalsubstanser pŒ neuronen. En del forskare tror att E-vitamin kan bidra till att fšrebygga Alzheimer och rentav bromsa sjukdomens fšrlopp. €r en av de starkaste antioxidanterna och har utan tvivel stort vŠrde fšr blodcirkulationen. StŠrker immunfšrsvaret, hjŠlper kroppen att fšrsvara sig mot cancer, fšrdršjer utvecklingen av grŒ starr och bidrar i hšg grad till att fšrdršja hjŠrnans Œldrande.

Magnesium

Bidrar till neuronens ŠmnesomsŠttning och hjŠlper till att minska hjŠrnskador som beror pŒ bristande blodtillfšrsel. €r en stark antioxidant.

Selen
Antagligen den effektivaste antioxidanten bland mineralerna.

Zink
€r ett Šmne som i hšg grad motverkar Œldrandet. DessvŠrre Šr zinkbrist ganska vanligt bland dem som Šr 50 Œr och mer. Spelar en viktig roll i hjŠrnans ŠmnesomsŠttning. HjŠlper hjŠrnan att befrias frŒn bly, som kan vara oerhšrt skadligt fšr tankefšrmŒgan.

Aminosyror

Fšrutom vitaminer och mineraler finns det ett antal aminosyror som Šr av sŠrskilt vŠrde: Fenylalanin- Ger bŠttre humšr och energi och fšrbŠttrar minnet
Glutamin- Kan bidra till ška tankeskŠrpan och bli piggare
Metionin-HjŠlper till att rensa hjŠrnan frŒn gifter, exempelvis kvicksilver och kadmium Arginin-HjŠlper hjŠrnan att bearbeta minnen
Tryptofan-Omvandlas i kroppen till serotonin, den signbalsubstans som frŠmst ger upphov till kŠnslan att mŒ bra.

NŒgot om naturmediciner
I vŠsterlandet Šr man mer inriktad pŒ att lindra sjukdomar istŠllet fšr att optimera funktioner, Men problemet med att vŠnta tills nŒgot gŒr sšnder Šr att det Šr precis vad som kan hŠnda. Om man Œ andra sidan "toniserar" regelbundet kanske det aldrig gŒr sšnder. I šsterlŠndsk medicin spelar stŠrkande medel en stor roll . GINGKO BILBOA- FšrbŠttrar cirkulationen i hjŠrnan. LECITIN - …kar tankefšrmŒga och minne. Har ingen giftverkan. FOSFATIDYLSERIEN Šven betecknat PS-Vitaliserar hjŠrnan. Bidrar till att optimera hjŠrnan ACETYL-LKARNITIN-Stšder tankefšrmŒgan. FšrbŠttrar energiomsŒttningen i hjŠrncellernas kraftverk, mitokondrierna. FšrbŠttrar kommunikationen mellan hjŠrnans tvŒ halvor. GINSENG -SŠrskilt effektivt nŠr det gŠller att hejda šverproduktion av kortisol. Har en unik biokemisk fšrmŒga att hejda frisŠttandet av kortisol. €r vad man kallar "adaptogen", ett Šmne som hjŠlper kroppen att anpassa sig till fysisk och psykisk stress. DMAE-HjŠlper kroppen att tillverka acetylkolin, en signalsubstans som har viktiga funktioner fšr minne och tŠnkande Q-10 …kar hjŠrnans livslŠngd, frŠmst fšr att det škar energiproduktionen i alla kroppens celler, inklusive neuronen.

Stresshantering
Meditation. Meditation skapar den avspŠnningsreaktion som Šr raka motsatsen till stressreaktionens fysiska och psykiska tillstŒnd. Transcendental meditation kan vara ett av mŒnga sŠtt att meditera. Meditation gŒr ut pŒ: Att hejda stressens kroppsliga effekter med mentala metoder. I takt med att man blir mindre sŒrbar fšr tillvarons stressfaktorer upptrŠder en rad viktiga kroppsliga fšrŠndringar: kortisolhalten minskar, blodtrycket sjunker, det gŒr lŠttare att utveckla nya synapser i hjŠrnbarken, hjŠrnans elektriska laddning har lŠttare att komma in i de avspŠnda alfa- och thetavŒgorna, signalsubstanserna fungerar betydligt effektivare. Minnet kan bli bŠttre, tankeprocesserna lšpa snabbare och lŠttare. Kanske blir man rentav lyckligare. HjŠrnan fšryngras. Att ett mŒl, som alltid borde stŒ hšgst pŒ alla listor: MŒlet att vara lycklig.Det finns mŒnga vŠgar till lycka; nŒgra Šr lŠtta att gŒ andra Šr svŒra. Det Šr bara man sjŠlv som vet vilken vŠg som Šr den rŠtta. Men avstŒr man frŒn lyckan har man avstŒtt frŒn livet. Lyckan Šr kŠllan till all energi, tillvarons frŠmsta livskraft .

Stressminskning
Tre grundlŠggande metoder fšr att avvŠrja stress: Att ta kontroll Šr antagligen den avgšrande faktorn nŠr det gŠller att besegra stressen. Kan delvis uppnŒs genom en metodisk och mŒlmedveten planering av arbetet. Inse att man inte alltid kan kontrollera vad som hŠnder men att man dŠremot alltid kan bestŠmma hur man skall reagera pŒ det. Socialt stšd - Med ett stšdjande nŠtverk av vŠnner, slŠkt och pŒlitliga kolleger kan stark stress upplevas utan att vara stress. Socialt stšd kan hjŠlpa till att minimera stressen innan den hinner stŠlla till med fšršdelse i hjŠrnan och kšrtelsystem. KŠnslomŠssigt stšd behšver inte ens alltid komma frŒn andra mŠnniskor. Kan ocksŒ komma frŒn djur. Urladdning - Šr vid sidan av kontroll och stšd den tredje faktor som Šr nšdvŠndig fšr att kunna handskas med stress. NŠr man inte kan fšrhindra att ett problem skapar stress, gšr man bŠst i att ladda ur sig den stress man upplever. Stressreaktionen skapades frŒn bšrjan fšr att man skulle kunna reagera kroppsligt i en stressande situation. Det finns i huvudsak tre sŠtt att ladda ur sig stress: Att fšrbrŠnna stress genom fysiskt agerande. Att motionera, VERBAL URLADDNING - €r antagligen det vanligaste sŠttet att gšra sig av med stress. Genom att prata, grŒta skrika eller ge uttryck Œt sin stress pŒ annat sŠtt. SUBLIMERING - Att gšra sig av med sin stress genom att avsiktligt flytta šver sin oro pŒ nŒgot mindre besvŠrligt problem, Om man till exempel oroar sig fšr ett sjukt barn, kan man istŠllet bekymra sig šver hur man ska hitta bŠsta mšjliga behandling.

Fysisk trŠning
Exakt vad gšr motionen fšr hjŠrnan?: …kar mŠngden syre och glykos som kommer till hjŠrnan. Observera att tobaksrškning och brist pŒ motion Šr tvŒ vanliga orsaker till begrŠnsad syretillfšrsel till hjŠrnan. PŒskyndar bortforslingen av avfall frŒn hjŠrncellerna Finjusterar produktionen av en del hjŠrnsubstanser …kar tillfšrseln av noradrenalin och dopamin Minskar kortisolproduktionen StŠrker hormonsystemet och immunfšrsvaret samt škar ŠmnesomsŠttningen Mental trŠning Mental trŠning Šr av stšrsta vikt fšr hjŠrnans vitalitet. Det finns en mŠngd tankestrategier som till exempel gšr det lŠttare att minnas och lŠra in saker och ting . HŠr nŠmns bara nŒgra fŒtal: Att undvika att inte gšra nŒgonting. Att inte ha nŒgon strategi. Att bara slš-titta pŒ TV. Att lŠsa krŠver att man samtidigt aktiverar tanke och fantasi, vilket ger kraftig stimulans till bŒda hjŠrnhalvorna och det limbiska systemet. (TyvŠrr lŠr bara 20 procent av befolkningen lŠsa bšcker nufšrtiden) Att fšrbŠttra minnet genom upprepning. Varje gŒng en signalsubstans fšrflyttar sig lŠngs ett visst minnesspŒr blir det "upptrampat" och sjŠlva fšrflyttningen gŒr lŠttare. Att med viljekraft hindra andra tankar bryta koncentrationen MŒnga fler strategier kan nŠmnas. Observeras bšr att det finns forskare som anser att en mŠnniskas minne Šr i grund och botten begrŠnsat - det finns inte plats fšr mer Šn en viss mŠngd.

Yogašvningar fšr en friskare hjŠrna

Yogašvningar kan fšrse hjŠrnan, nervsystemet och hormonsystemet med stora mŠngder energi och skapa energibalans. …vningarna Šr ocksŒ effektivare Šn vanlig konditionstrŠning nŠr det gŠller att ška hjŠrnans blodtillfšrsel. BelŠggen fšr švningarnas effektivitet Šr i huvudsak empiriska, Fšrfattaren till boken HjŠrnans lŒnga liv nŠmner att han under sjutton Œr studerat mer Šn tvŒtusen olika yogašvningar och valde sedan ut ett fyrtiotal som sŠrskilt utvecklande fšr att stimulera de kognitiva funktionerna. I boken finns ŒskŒdliggjort ett antal švningar som Šr enkla och vŠlgšrande att utfšra.

Vitaliserande medicinbehandling efter kontakt med lŠkare
Redovisning av nŒgra lŠkemedel som utgšr sista delen i vitaliseringsprogrammet: Deprenyl - HjŠlper hjŠrnan att hŒlla hšgre nivŒ av signalsubstansen dopamin och skyddar ocksŒ skadade neuron frŒn ytterligare fšrsŠmring DHEA -Ungdomshormnonet. Som kan komma att beskrivas som Mirakelmedicin, som genom ett trollslag kan gšra oss klokare, smalare, friskare och unga. €r ett binjurebarkshormon, ingŒr i kroppens stressreaktion. Stress brukar vanligen sŠnka mŠngden DHEA. MŒnga lŠkare anvŠnder DHEA som mŠtare pŒ lŒngvarig stress. Pregnenolon - Hormon fšr humšr och minne. MŒnga forskare menar att pregnenolon Šr det mest kraftfulla minnesfšrbŠttrande hormonet. Piracetam fšr kreativitet och inlŠrning. Melatonin - Hormon som utsšndras av tallkottkšrteln och som reglerar sšmnen. €r till god hjŠlp vid cirka 80 procent sšmnlšshet.

Tillbaka till Artikelindex>>>