Varför alla mår bra av att låta bli vete (del 1)


Anna Tillberg


Sockerberoende – javisst. Det är ett begrepp som är allmänt accepterat i dag. Men att man skulle kunna vara veteberoende eller att äta vete till och med skulle vara värre än att äta socker är nyheter för många.

Men nu kommer allt mer forskning som visar hur det hänger ihop och att det moderna vetemjölet kanske är en ännu större bov i dramat än vanligt vitt socker när det gäller att hitta förklaringar på den exploderande fetma- och diabetesepidemin i världen.

Jag har i många år misstänkt att jag liksom många de patienter som hittar till oss näringsterapeuter inte mår särskilt bra av att äta vetemjöl. Och då handlar det inte om celiaki (glutenintolerans) med de tillhörande tydliga tecknen som ont i magen, diarré, lågt blodvärde, viktnedgång eller avstannande tillväxt (hos barn).

Många är redan utredda mot glutenintolerans i vården och när man där inte kunnat konstatera varken celiaki eller allergi mot sädesslag är det lätt att tro att vetet inte har något med hälsoproblemen att göra.

Det är ofta väldigt svårt att motivera sig till att avstå från vete när man har fått grönt ljus av sin läkare att återinföra sädeslagen i kosten. Nej, nu handlar det snarare om diffusa symptom som huvudvärk, låg energi/trötthet, nedstämdhet, nervsmärtor eller ont i leder – för att bara nämna några få av alla symtom som faktiskt kan sättas i samband med vetet, men inte kan kopplas till en diagnos. En annan form av glutenöverkänslighet helt enkelt.

Vad är det då med vetet som gör att vi borde låta bli det?
Ingen teori jag har stött på hittills har gett mig någon bra motivation till varför de som varken är veteallergiker eller glutenintoleranta helt borde avstå från vete. Men nu lyfts många intressanta fakta fram i boken Brödberoende som nyligen kom ut på svenska och som jag hoppas kan hjälpa till att öka förståelsen för hela det glutensyndrom som det kanske egentligen handlar om.

Här påvisas bland annat att faktorer som har med modern växtförädling att göra skulle kunna vara av avgörande betydelse för den explosionsartade ökning av celiaki som har skett de senaste femtio åren och som kanske även ligger bakom den latenta/tysta form av celiaki som allt mer uppmärksammas.

För alla er som misstänker att vete kan ha något med era problem att göra, men har haft svårt att motivera er till att avstå, rekommenderar jag att läsa boken som förklarar varför de flesta har stora hälsofördelar att tjäna på att äta en vetefri kost: Brödberoende.

Boken är skriven av den amerikanska hjärtläkaren William Davis, en kliniker som började ge kostråd om vetefri diet och såg stora effekter på sina patienter. Denna artikelserie bygger på innehållet i hans bok om inte annan källa anges.

Begreppsförvirring – veteallergi kontra celiaki/glutenintolerans/glutenöverkänslighet/latent eller tyst celiaki
Innan vi går in på det moderna vetets verkningsmekanismer i kroppen kan det löna sig att reda ut de olika diagnoser som förknippas med vete och gluten.

De vedertagna diagnoser som man kan få i sjukvården i dag och som har något med vete och gluten att göra är celiaki, som är synonymt med glutenintolerans samt veteallergi.

I vetet finns olika typer av proteiner och gluten är ett av dem. En veteallergiker tål gluten men inte andra proteiner i vetet. En veteallergiker kan exempelvis bli sjuk av specialmjöl för glutenintoleranta.

Reaktionen kommer snabbt när en veteallergiker ätit eller andats in vetemjöl. Precis som vid andra allergier kan man få mag- och tarmbesvär, hudsymptom som svåra eksem eller nässelutslag och besvär från övre luftvägar och astma. Det är de s.k. IgE-antikropparna som hittas i blodet vid veteproteinallergi som orsakar problemen.

Vid glutenintolerans är förloppet ett annat. Sjukdomen orsakas inte av IgE-antikroppar och kan inte ge astma eller allergichock. Man har oftast inte hudutslag. Förloppet är långsamt och de flesta glutenintoleranta märker ingenting om de äter något med gluten i någon enstaka gång av misstag.

Till skillnad från veteallergi orsakar gluten en inflammation i tarmslemhinnan som på sikt leder till att tarmluddet bryts ned, vilket ger sämre förmåga att ta upp näringsämnen. Symtomen är ofta problem med magen som diarré eller förstoppning, värk, trötthet, dålig aptit och blodbrist. (1)

Fullt utvecklad celiaki har hittills fastställts genom ett blodprov och ett vävnadsprov. Själva definitionen av sjukdomen innebär att man både har antikroppar (dock inte IgE ) i blodet samt att tarmluddet är förtvinat. (Sedan hösten 2011 har man dock ändrat riktlinjerna i svensk sjukvård och nu räcker det oftast med ett blodprov för att med 96 procents säkerhet fasställa diagnosen celiaki (2)).

Enligt gastroenterologen Lars Browaldh är det många som blir missförstådda i vården och som egentligen är glutenintoleranta utan att veta om det, eftersom symtomen dessutom kan vara så diffusa.

Förr var celiaki en ovanlig sjukdom. För femtio år sedan beräknade man att en på femtusen drabbades enligt amerikanska forskare. I dag beräknas dock en av hundra i Sverige drabbas av celiaki enligt Livsmedelsverket .

Förutom veteallergiker och glutenintoleranta finns det en liten, tredje grupp som väljer bort gluten. De upplever att de mår bättre utan vete fast testerna varken visar på veteallergi eller glutenintolerans. Lars Browaldh menar att det är en grupp man vet väldigt lite om och att det förmodligen finns reaktionssätt i kroppen som i dag är okända.(1)

Funktionsmedicinska läkaren Mark Hyman menar tvärtom att en stor andel av befolkningen är drabbad. Han räknar med att hela sju procent av amerikanerna – 21 miljoner människor – har antikroppar i blodet utan att ha en inflammerad tarm, dvs. en tyst form av celiaki. (3).

I en svensk studie som publicerades i The Journal of American Medical Association undersökte man totalt 46 000 personer, varav 29 000 med fullt utvecklad celiaki, 13 000 med en mildare inflammation i tarmslemhinnan (dvs. tarmluddet fanns kvar, men var irriterat) samt 3 700 med normal slemhinna men antikroppssvar. Studien visar ett anmärkningsvärt resultat. Förutom en förhöjd risk (35-72%) att dö i sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och cancer skiljde sig inte resultaten i grupperna markant mellan dem som hade en fullt utvecklad celiaki och de som endast hade antikroppssvar. (4)

Nu kommer det alltså fram mer forskning om något som man kallar glutenöverkänslighet eller latent/tyst celiaki. Den kategori av patienter som man förut friat från glutenproblematiken är de som inte har uppvisat antikroppar i blodet fast de har haft en inflammerad slemhinna eller tvärtom – dvs. man har hittat antikroppar men inte kunnat påvisa en inflammerad tarmslemhinna.

Det visar sig att gluten med största sannolikhet är inblandat även i dessa fall. De som har denna form kan ha upp till trehundra symtom, även många liknande dem vid celiaki, vilket gör förvirringen ännu större. Skillnaden vid den latenta formen är att immunförsvaret inte angriper tarmslemhinnan som annars är förloppet vid fullt utvecklad celiaki.

Varför är så lite känt om detta?
En anledning kan vara att den latenta celiakin maskerar sig genom mängder av olika andra sjukdomar. I en artikel i The England Journal of Medicine räknar man upp 55 olika sjukdomar som kan ha sitt ursprung i att äta gluten. Bland dessa finner vi anemi, benskörhet, cancer, IBS, lupus, MS, reumatoid artrit, trötthet, osv. Gluten kopplas även samman med flera psykiatriska och neurologiska sjukdomar: oro, ångest, depression, demens, migrän, epelepsi, schizofreni, neuropati och autism (5).

Kan det vara något med det moderna vetet som gör att allt fler får diagnosen celiaki?
Ja, mycket tyder på det. Visserligen har andelen drabbade av celiaki stigit i takt med att metoderna för att ställa diagnos förbättrats, men det handlar även om att förekomsten av sjukdomen i sig verkligen har ökat.

I en studie jämförde man blod från 10 000 människor för femtio år sedan med blod från 10 000 människor i nutid. Man fann att fullt utvecklad celiaki hade ökat med hela fyrahundra procent under denna tidsperiod. William Davies som skrivit Brödberoende menar att det även verkar föreligga en förändring av själva sjukdomen.

Det finns studier som visar att celiaki kan debutera hos äldre patienter eller att en stor del av befolkningen inte längre har de klassiska symtomen utan helt andra som tidigare inte förknippats med glutenproblematik, eller inga symtom alls, där problemen först senare i livet ger sig till känna som neurologiska försämringar, inkontinens, demens eller cancer i mag- tarmkanalen. Detta ger stöd åt misstanken om att någonting påverkar befolkningen oavsett ålder.

Mycket pekar i riktning mot att den ökade exponeringen för veteprodukter generellt kan vara en del av förklaringen till den ökande förekomsten av celiaki.

Men även att själva vetet har förändrats spelar stor roll. En holländsk studie jämförde 36 moderna vetesorter med femtio sorters vete som var representativa för de sorter som odlades fram till för ungefär ett århundrade sedan. Man fann att den proteinstruktur i vete som framkallar celiaki uttrycktes i högre nivåer i det moderna vetet jämfört med de gamla sorterna.

Vetet tillhör det mest konsumerade spannmålet i hela världen och utgör tjugo procent av kaloriintaget globalt. Men det är inte samma vete vi äter i dag som våra förfäder eller ens våra mormödrar bakade sitt bröd av.

De senaste femtio åren har vetet förändrats drastiskt. Fortfarande vid mitten av 1900-talet skiljde sig vetet inte så mycket från det tidigare, varken det från 1800-talet, 1600-talet eller ännu längre tillbaka.

Men i mitten på 1900-talet händer något med vetet. I takt med att hybridiserings-tekniken utvecklas förändras vetet. Olika vetesorter korsas med varandra för att få fram mer motståndskraftiga sorter som tål torka bättre eller andra hotande miljöförhållanden.

Framför allt ville man öka avkastningen på skördarna. Idag får man ut tio gånger så mycket vete per hektar som för hundra år sedan. För att klara detta krävdes det drastiska förändringar i vetets genetiska kod.

Från de ursprungliga vilda grässorter som skördades långt tillbaka har antalet vetevarianter formligen exploderat till närmare 25 000 sorter. Nästan samtliga är resultat av mänsklig inblandning. Det kan jämföras med att Linné på sin tid bara kunde räkna upp fem varianter som tillhörde vetesläktet (Triticum).

Under den här utvecklingsperioden har i stort sett inga frågor ställts om hur dessa nya egenskaper hos vetet är förenliga med människors hälsa. Man utsatte aldrig någon av de nya sorterna för vetenskapliga prövningar gällande livsmedelssäkerhet, vare sig i studier på människor eller på djur.

Men nu visar det sig alltså att det finns biokemiska skillnader där små förändringar i vetets proteinstruktur kan innebära skillnaden mellan en förödande immunologisk reaktion och ingen reaktion alls. Det dvärgvete som idag ingår i i stort sett alla moderna vetesorter utgör 99 procent av allt vete som odlas i världen.

I ett experiment kunde man visa att en framkorsad vetehybrid kunde innehålla hela fjorton helt nya glutenproteiner som inte förekommit i någon av de två sorter som den korsats fram ifrån.

Referenser
1. Annell, E. ”Veteallergi och glutenintolerans.”Astma- och Allergiförbundet. www.matnyttig.se/artiklar/17-allergi/23-veteallergi-och-glutenintolerans
2. Aktuellt om Vetenskap och Hälsa, ”Många saknar diagnos för sin glutenintolerans”. Nyhetsbrev 5 juni 2012.
3. Hyman, M. ”Three Hidden Ways Wheat Makes You Fat.” Nyhetsbrev, 13 februari 2012. http://drhyman.com/blog/2012/02/13/three-hidden-ways-wheat-makes-you-fat
4. Ludvigsson JF, Montgomery SM, Ekbom A et al. ”Small-intestinal histopathology and mortality risk in celiac disease.” JAMA. 2009 Sep 16;302(11):1171-8.
5. Farrell RJ, Kelly CP. ”Celiac sprue.” N Engl J Med. 2002 Jan 17;346(3):180-8.

Nästa del i den här serien om vete kommer att handla om det nya vetets verkningsmekanismer i kroppen; de bakomliggande orsakerna till veteberoende, hur vete verkar aptitstimulerande och varför vi blir feta av vete.

Anna Tillberg är närings-och örtterapeut samt skribent på Näringsmedicinsk Tidskrift. Anna är verksam vid egna kliniken ÖrtAnna (www.ortanna.se) och kan nås på anna@ortanna.se


Tillbaka till Artikelindex>>